Ingen inspiration, storstäder och pensionärer.

Jag är oinspirerad. Därför kommer jag bittra mig mot lite allt möjligt just nu.

1. Svenska "storstäder", varenda jävel som bor där tror dom är guds gåva till mänskligheten. Nice, du har fötts på samma ställe som en miljon andra. Jävligt unikt. Jobbigt dock att din morsa varit tvungen att ta DNA-prov från en halv miljon killar för att reda ut vem som är din farsa. Jag menar inte att din morsa bjuder ut sig till främmande män. Dom har säkert hälsat först. Flytta till NYC och håll käft.

2. Dina problem. "Hur mår du?" betyder inte "Hey, Boris, vi har känt varandra i tio minuter, är det inte dags att du öppnar dig för mig?", jag vill inte höra att din hund våldtog din syster och dödade din mamma när du var tre år gammal. Eller jo, just det skulle jag antagligen tycka var skitskoj, men ni förstår själva grejen.

3. Pensionärer. Så fort dom fått en ren blöja tror dom dom äger världen när dom kommer glidande i sin nissan micra, blinkar vänster, höger, vänster när dom följer en kurva på en landsväg (true story, tanten belönades med omkörning, fingret och femton olika svordommar, det var helt okej stress-relief, pensionärer är lite som stressbollar.. Fast med kakor.)